Vetenskapen bakom ett längre, friskare liv
Aktuell forskning om hälsa och livslängd
Blå Zon Sverige vilar på en grund av forskning, evidens och kritisk reflektion. Här kommer vi samla kunskap om vad som påverkar vår livslängd, livskvalitet och folkhälsa – i Sverige och globalt. Vi sammanställer det senaste inom områden som:
Forskning visar att vardagsrörelse – som att gå, stå, cykla eller röra sig naturligt i hemmet – har stor påverkan på vår hälsa. Det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och för tidig död.
I de globala Blå Zonerna lever människor aktivt utan att träna – de rör sig naturligt genom arbete, hushållssysslor och promenader. Det liknar det som kallas NEAT (Non-Exercise Activity Thermogenesis).
❝Frekvent, lågintensiv rörelse kan ge större hälsoeffekter än enstaka träningspass.❞
🔹 Rekommendationer:
150–300 min/vecka måttlig rörelse
Minska stillasittande – ta pauser varje timme
Inkludera balans och styrka, särskilt för äldre
I Sverige ökar hälsoklyftorna kopplat till fysisk aktivitet. Därför är samhällsplanering – med grönområden, gångvägar och bilfria zoner – nyckeln till ett rörelsevänligt liv för alla.
Studier visar att en växtbaserad kost rik på baljväxter, grönsaker, fullkorn, frukt och hälsosamma fetter är starkt kopplad till längre liv, minskad sjukdomsrisk och bättre mental hälsa.
I Blå Zon-områden dominerar växtrik, lokalproducerad och enkel mat. Kött förekommer sällan, ofta som tillbehör snarare än huvudrätt.
❝80–90 % av kalorierna i Blå Zon-dieter kommer från växtriket.❞
– Dan Buettner
🔹 Forskningen visar:
Minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och demens
Främjar tarmhälsa och minskar inflammation
Positiv effekt på klimatet och hållbar utveckling
I Sverige rekommenderas en kost med mer växtbaserade proteiner, mindre rött kött och högre intag av fullkorn – men de flesta äter fortfarande långt ifrån dessa råd.
En svensk blå zon-modell innebär att göra hälsosam mat mer tillgänglig, prisvärd och kulturellt anpassad.
Människor som lever länge har ofta starka sociala band, en känsla av syfte och god psykisk balans.
Forskning visar att dessa faktorer är lika viktiga för livslängd som kost och motion.
❝Social isolering ökar risken för för tidig död lika mycket som rökning.❞
– Harvard School of Public Health
I Blå Zon-områden:
Delas livet med släkt, vänner och grannar
Praktiseras dagliga rutiner för vila och reflektion
Finns en stark känsla av mening – genom tro, arbete eller gemenskap
🔹 Forskningen visar:
Starka relationer skyddar mot stress, depression och demens
Livsmening minskar risken för hjärt-kärlsjukdom
Balans mellan aktivitet och återhämtning främjar mental hälsa
I Sverige finns utmaningar med ensamhet, stress och psykisk ohälsa – särskilt bland unga och äldre. En svensk blå zon behöver därför skapa gemenskap, trygghet och tillgång till meningsfulla sammanhang i vardagen.
Långvarig stress utan återhämtning ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, depression, diabetes och nedsatt immunförsvar. Forskning visar att återkommande vila och god sömn är avgörande för att reparera kropp och hjärna.
I Blå Zon-områden:
Värderas lugn och återhämtning högt
Inkluderas vila i vardagsrytmen (siesta, stilla stunder, bön eller natur)
Prioriteras sömn som en naturlig del av hälsan
❝Kronisk stress utan återhämtning bryter ner kroppen – långsamt men säkert.❞
– Karolinska Institutet
🔹 Forskningen visar:
Sömnbrist kopplas till kortare livslängd och sämre mental hälsa
Mikropauser och lugna rutiner minskar kortisolnivåer
Stressreducerande vanor (som naturkontakt, andning, tacksamhet) stärker välmåendet
En svensk Blå Zon behöver därför främja kultur och miljöer där vila är tillåtet – och återhämtning ses som styrka, inte svaghet.
Forskningen kring longevity (lång livslängd) visar att det inte bara handlar om gener – utan om hur vi lever, rör oss, äter, vilar och relaterar till andra genom hela livet.
❝Endast 20–30 % av livslängden beror på arv – resten är livsstilsfaktorer och livsvillkor.❞
– National Institute on Aging (USA)
I Blå Zon-områden lever människor aktivt, socialt och meningsfullt långt upp i åren – ofta utan kroniska sjukdomar eller beroende.
🔹 Vad forskningen visar:
Hälsosamt åldrande handlar om funktion, inte bara livslängd
Förebyggande åtgärder i tidig och medelålder ger störst effekt
Samhällsnivåinsatser (t.ex. miljö, trygghet, socialt stöd) har störst räckvidd
Folkhälsointerventioner som kombinerar kost, rörelse, gemenskap och stresshantering har visat sig kunna minska risken för sjukdomar och förlänga hälsospannet – alltså antalet år med god livskvalitet.
En svensk Blå Zon-modell fokuserar därför på både individen och samhällsstrukturerna – med målet att fler ska kunna åldras aktivt, tryggt och med värdighet.
Forskning visar att var och hur vi lever har en avgörande påverkan på vår hälsa – ibland större än våra individuella livsstilsval. Faktorer som trygghet, grönområden, luftkvalitet, infrastruktur och social jämlikhet formar våra möjligheter att leva hälsosamt.
❝Postnumret påverkar livslängden mer än personnumret.❞
– Folkhälsomyndigheten
I Blå Zonerna är samhällsmiljön byggd för att underlätta goda val:
Människor rör sig naturligt eftersom miljön bjuder in till det
Det finns tillgång till näringsrik mat och sociala mötesplatser
Trygghet och tillhörighet genomsyrar det lokala samhället
🔹 Forskningen visar:
Socioekonomisk ojämlikhet är starkt kopplad till sämre hälsa
Buller, trafik och brist på grönska ökar risken för hjärt- och stressrelaterade sjukdomar
Tillgång till mötesplatser och natur främjar mental och fysisk hälsa
En svensk Blå Zon behöver därför formas genom samhällsplanering, folkhälsopolitik och tvärsektoriellt samarbete – för att skapa miljöer där det blir lätt att göra rätt.
Vetenskaplig bakgrund och aktuell forskning
Svenska och internationella studier visar att livsvillkor – som bostadsområde, utbildning, social tillhörighet och tillgång till grönområden – har direkt inverkan på vår livslängd och hälsa. Forskning från bland annat Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och WHO bekräftar att förebyggande insatser på samhällsnivå kan minska både ohälsa och vårdkostnader.
Ett växande forskningsfält – med rötter i verkliga liv
Konceptet med Blå Zoner bygger inte på idéer eller trender – utan på långvarig, tvärvetenskaplig forskning. Studier inom områden som folkhälsa, nutrition, beteendeförändring, gerontologi och sociologi har tillsammans kartlagt vad som kännetecknar de människor som lever längst och bäst.
Forskningen visar att det inte är gener eller enskilda superlivsmedel som avgör – utan en kombination av livsstilsvanor, sociala strukturer och miljömässiga faktorer.
Viktiga forskningsinsikter
Forskning i Sverige och vår roll
I Blå Zon Sverige vill vi översätta internationella forskningsrön till svenska förhållanden. Vi samarbetar med forskare inom bland annat folkhälsa, stadsplanering, longevity, kost, psykologi och social hållbarhet – för att skapa praktiskt användbara lösningar som kan implementeras i kommuner, organisationer och vardagsliv.
Vi tror att framtidens folkhälsa byggs när forskning möter verklighet – i konkreta förändringar av hur vi lever, arbetar, äter, rör oss och möts.
Vår ambition är att knyta ihop praktiskt förändringsarbete med vetenskaplig evidens, och därigenom visa att det går att skapa samhällen där fler lever längre och mår bättre. Vi vill:
✅ Förankra våra insatser i den senaste forskningen
✅ Utveckla strategier för att förverkliga Blå Zon-principer i Sverige
✅ Skapa broar mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor
Vi söker samarbeten med dig som vill vara med och forma en ny svensk modell för långsiktig hälsa.
Vi behöver ditt samtycke för att kunna hämta översättningarna
Vi använder en tredjepartstjänst för att översätta innehållet på webbplatsen, vilken kan samla in uppgifter om dina aktiviteter. Läs informationen i integritetspolicyn och godkänn tjänsten för att hämta översättningarna.